En hyfsad runda

Idag var jag verkligen sugen på att cykla så när jag kom hem från Halmstad vid halv sex så drog jag på mig kläderna och stack iväg. Hade ingen riktig klarhet i var jag skulle cykla så jag bara körde.
Startade och körde mot Slätthög och sen vidare mot Grännaforsa. Fortsatte mot Alvesta men svängde in på grusvägen som leder till Hanaslövsbacken och sen vidare hem. Totalt blev det 3 mil på tiden 1.04 vilket är rätt ok. Hade en grym motvind på hälften av sträckan så benen fick bekänna färg idag. Kände mig rätt seg efter gårdagens runda i skogen så jag hade nog kunnat pressa lite till om jag varit fräsch i benen.

Pulsklockan ballade ur för helt plötsligt visade den 226 i puls och då hade jag varit död. Så något fel är det på den. Jag fick ett nytt pulsband för det förra gjorde likadant. Blir kanske till att skaffa en ny klocka men en Garmin Edge 500 eller 800. Jag verkligen avskyr när saker inte fungerar som dom ska. Samma visa med cykel. Något knäpper när jag tar i och jag har bytt vevlager. Blir till att lämna in den och se om dom kan hitta felet. Till nästa år blir det en ny skogscykel och Cannondale Scalpel ligger risigt till.

På lördag blir det tävling igen. Jönköping och Cykelrallarn ligger på schemat. Det blir den långa på 6 mil och det är första gången jag kör så långt på tävling. Ska bli riktigt kul även om vädret ser skit ut. Min bror lär ju köra ifrån mig så det visslar om det men det bjuder jag på.

Annonser

Veckan som gått.

Denna veckan har det inte varit någon cykling alls utomhus. Jag har varit tvungen att parkera rumpan på spinningcykeln inomhus eftersom jag har haft jouren på brandkåren. Nu har jag börjat kika på en trainer så jag kan sitta ute på altanen på sommaren och inomhus på vintern bara för att få lite vettig cykelträning. Vi får se vad det blir för någon för det finns en del att välja på.

Ibland undrar man ju varför man håller på som man gör och lägger ner så många timmar på att cykla och träna för cyklingen. Visst, det är skitkul att cykla och utvecklas och att tävla sätter ju en viss press på att man sköter sin träning. Det jag vill uppnå är först och främst att slå mina egna tider, känna att jag blir bättre och bättre på den tekniska biten men framför allt är det kicken som tävlingen ger. Den hatkänslan man har en vecka innan loppet och man funderar på att backa ur. Det adrenalinpåslaget man har 30 sek innan start och pulsen rusar från 80 till 120 på ett par sekunder. Den oerhörda känslan att korsa mållinjen och veta att man äntligen är i mål och att man har pressat sig över gränsen för vad man egentligen orkar.

Kort sagt så finns bara cyklingen i mitt huvud under ett par timmar då jag inte har något annat i huvudet än nästa stig, nästa kurva och nästa raksträcka. Det är väldigt skönt när man inte behöver tänka på vare sig jobb eller andra problem.

Dock blir det en runda i morgon då jag bytt bort jouren för att komma ut. Blir tokig om jag inte får komma ut och träna på mina cyklar.

Ready, Get set, GO.

Då var det tävlingsdag så Magnus hämtade upp mig vid 06.00 för transport till Skövde. Vi kom bara ett par mil när jag insåg att jag hade glömt min mobil så det blev till att vända. Väl på väg igen så gick allt bra och vi kom upp till Skövde i god tid. Vi gick ner och hämtade våra nummerlappar och gick tillbaka till bilen och började förbereda oss. Det var helt otroligt vad mycket folk det var och det visade sig att det var nytt deltagarrekord på denna tävling. Cykling över huvudtaget har ju fått en otrolig uppsving senaste tiden vilket är kul. Vi klädde oss och hoppade upp på cyklarna och rullade ner till starten vid Skövde arena. Mm just det, rullade ner!! Det är en sån sjuk nerförsbacke så man får ligga och bromsa hela tiden. När man sen inser att man ska uppför den med så blir man smått nervös.

Nere vid start var vi bland dom första så vi ledde in cyklarna och placerade oss längst fram och i mitten i vår startfålla. Vi fick vara max 10 cyklar i bredd vilket var bra. Det borde fler ta efter. Vi hade ungefär 40 min till start så det var lugnt. Tror vi fick springa bakom buskarna minst 3 ggr. Om det sen var för nervositeten eller bara för mycket vätska vet jag inte. Till slut stod vi där. Startskottet gick och det började rassla längre fram.

Racet:

Startskottet gick och vi kom iväg lugnt och stilla. Efter 200 meter så svänger allt vänster och här blev det tvärstopp. Bara att sätta ner foten och invänta att det ska börja röra sig igen. Väl iväg igen så är det 3 km uppförsbacke i 10% lutning för att sedan svänga vänster rakt in i skogen. Vi visste om detta sen förra året så vi tog det lugnt. Brorsan låg först och jag följde efter och vi kryssade lite lätt mellan andra åkare. Kollade till på pulsen och låg på 160 i puls vilket är helt ok. Problemet med detta är att jag alltid känner mig svag dom första 15 min. Hittar liksom inte rytmen i andningen när pulsen ligger så högt. När vi kommer fram till skogen så blir det lite trängsel och folk kör som dårar och tränger sig hela tiden. Det var inget som vi brydde oss om utan körde bara på. Efter ett par 100 meter blir det uppför igen och här är det många som kliver av. Tyvärr går dom mitt i så man har inte en chans att komma fram. Dock lyckades vi hitta spår och cyklar nästan hela vägen upp. Hela denna sektionen i skogen är så grymt fin och det svänger i långa svepande svängar i ungefär 3 km för att sedan komma ut på en grusväg.

Vi ligger i en klunga på 15 personer när vi kommer ut på grusvägen och jag släpper upp Magnus så han får dra lite. Vi håller ett högt tempo och jag kollar på klockan och hastigheten visar 41 km/h!!! Säger till han att nu får han lugna sig annars kommer det aldrig att gå vägen. Vet inte om han hörde eller bara struntade i det för han körde på. Jag hör att jag har en cyklist bakom mig så jag kollar och det är en tjej som ligger och sniffar mitt bakhjul. Hur orkar hon hänga med i detta tempo hinner jag tänka. Jo, när man får se hennes lår fattar man. Jävlar vilka ben. Smal som en sticka men ett par lår som en bodybuilder hade blivit avundsjuk på. Efter 5 km grusväg går det in i skogen igen och här kör hon om oss så det visslar. Riktigt kul att se någon som är så duktig. In i skogen igen och nu är det riktigt tekniskt med hala rötter och mycket lera så vid vissa tillfälle när det blir stopp eller ett fall framför är det bara att stanna och hoppa av och gå tills folk börjar cykla igen. Lite tråkigt men det är ju faktiskt ett motionslopp så alla ska kunna delta.. inne i detta parti är det mycket uppför och nerför och i utförslöpan släpper jag på allt jag har och det går riktigt fort. Så fort så jag hinner inte bromsa ordentligt vilket innebär att jag sätter cykeln i ett litet träd. Dock är cykel hel och jag med men jag får ju stopp så ett par smiter förbi mig.

Vi fortsätter utför och jag har en annan tjej framför mig. Tyvärr så hoppar hon av så fort det blir lite tekniskt och hon flyttar sig inte men till slut lyckas jag hitta ett spår och kan köra om henne. Innan detta har hon missbedömt en sten och flyger rakt över styret och landar hårt men som tur är så slår hon inte sig. Sista biten innan första depån så är det mycket blandat med grusväg och stig och allt flyter som det ska. Tyvärr har Magnus kraschat och han ligger inte bakom mig längre. Jag hörde inte när han gick omkull för då hade jag faktiskt stannat. Nåväl ut ur skogen och in i depån efter 2.5 mil. Tar bara en mugg sportdryck i förbifarten och cyklar vidare för jag vet att nu kommer backen från helvetet.

Denna backen vill aldrig ta slut. Jag har gett mig på att cykla upp för denna så jag ligger på absolut lägsta växeln och bara trampar i samma tempo hela tiden. Pulsen visar 176 i puls och jag andas sååå tungt. Inser att om jag fortsätter så här kommer jag att få mjölksyra och kommer att få problem med att bli av med den. Jag hoppar av och går en bit och vänder mig om och ser att brodern kommer nere i backen. Fan, nu kommer han hinner jag tänka. Då har vi inte ens avverkat halva backen. Upp på cykeln igen och trampar för kung och fosterland. Till slut når jag toppen och tittar upp och inser att den fortsätter uppåt!! Nåja, bit ihop nu gubbe och jag kommer till slut upp men det är knappt med styrfart.

Nu är det grusväg igen och jag satsar på att komma ikapp gruppen framför vilket jag gör och lägger mig på rulle och vilar. Klockan visar 3 mil och jag suger i mig gelen och dricker lite. Ingen krampkänning än så länge och jag känner mig ruskigt stark och pigg och tänker att det kan bli bra det här. Pulsen ligger stabilt runt 160 och andningen är lugn och fin. In i skogen igen och nu är det verkligen lerigt och spårigt och det suger bra i låren. Här någonstans infinner sig ett konstigt tillstånd. Jag tar slut helt enkelt. Fattar inte hur jag kunde bli såhär efter 2 km. Ligger på dom lägsta växlarna och tycker det är svinjobbigt. Tänker att jag ska inte ge mig nu utan går in i zombiemode och trampar så fort jag kan för att på något sätt väcka kroppen igen. Plötsligt hör jag speakens röst och vet att jag har nära till mål nu. Den sista kilometern slingar sig inne i skogen vid målområdet och det tar aldrig slut. När du väl tror att du är snart i mål så svänger den bort från målet igen. Till slut kommer jag ut på målrakan och då har jag sett att Magnus ligger bakom mig så jag trampar för allt jag är värd där inne. Speakern ropar upp mitt namn och jag korsar mållinjen och är så tacksam över att det är över. Magnus trampar i mål en minut senare och är mindre glad eftersom hans styrstam pekar 45 grader åt fel håll.

Detta var vår andra tävling för i år och vi slutade 15 resp 16 av 73 startande i vår klass. Förra tävlingen slutade jag 10 så det har börjat bra iaf. Dom kommande racen är mer åt min brors håll. lite mindre tekniskt och mer grusvägar så jag räknar med att få smisk i resterande racen men jag ska iaf jaga honom så gott jag kan. Uppladdningen inför denna tävling var mycket bättre då jag började ladda 3 dagar innan med diverse kolhydrater och jag åt hyfsat på tävlingsdagen. Hade dock ingen bra känsla timmarna innan tävlingen och jag kommer ihåg att jag tänkte att det här känns verkligen inte bra. Vet inte varför och var den kom ifrån men så är det ibland. Jag måste dock till vintern köra hårdare med att ligga på tunga växlar och högt tempo så jag blir mer mjölksyra tålig. Sen tar ju knäna mycket stryk när man ligger tungt men det får bli en avvägning på det.

Jag är dock imponerad av min bror som har en vilja av stål. Han cyklar alltså den sista milen med en sned styrstam som han får kompensera för hela tiden. Det är sjukt svårt och dessutom så är det i skogen med stök och bök. Idag är jag stolt över våra placeringar med tanke på att det är vår andra säsong och vi är ju gubbar som gör det för att det är kul. Hade vi inte tävlat så hade vi aldrig haft den träningsdisciplinen som vi har och det är vår stora morot. Att få känna nervositeten, pulsen och adrenalinet när starten går, när man blir jagad i skogen, när man jagar gruppen framför och när man korsar mållinjen. Den känslan är egentligen betalningen för allt tid man lägger ner på träningen och vård av cykeln. Är så glad att vi har hittat en aktivitet som vi kan göra tillsammans och att vi pushar varandra som vi gör.

Nu blir det lite frukost och sen är jag faktiskt sugen på att sticka ut och cykla lite lugnt och bara få njuta.

Lite siffror:

Distans: 37.03 km
Tid: 2:09:08
Medelfart: 17.2 km/h
Höjdstigning: 543 m
Kalorier: 1,958 C

Medelfart:17.2 km/h

Avg Moving Speed:17.6 km/h

Maxfart:41.9 km/h

Medelpuls: 161 slag/min 89% av max

Maxpuls: 176 slag/min 98% av max


Fem dagar kvar

Nu är det bara fem dagar kvar tills nästa tävling i Skövde. Förra året gick det ganska hyfsat och i år hoppas jag det går ännu bättre. Är ju trots allt mycket bättre tränad och har fått lite rutin.
Igår var vi ute och körde en massa stig och övade lite teknik. Fick ihop runt 2,5 mil och det nästan enbart i skogen. Hittade lite nya stigar som faktiskt var riktigt bra så dom ska man köra på fler gånger.

Idag tog jag crossen och stack upp till Hanaslövsspåret. Det är bara grus och på vissa ställe riktigt tungcyklat. Det är väldigt kuperat med många långa backar så man kan verkligen ta ut sig. Körde 2.2 mil på 54 min så det var riktigt ok. Benen är väldigt möra just nu och det var längesen jag kände så.
Resten av veckan blir det att varva gymet med lätt cykling och på fredag blir det massage och ingen träning. Ska börja dricka vatten tidigare denna gången och äta och dricka ordentligt innan tävlingen så får vi se om jag slipper krampkänning denna gången. Jag räknar dock med att behöva hålla ett högt tempo hela tävlingen men ska försöka spara mig hyfsat till monsterbacken som kommer 2,5 mil in i tävlingen. Förra året gick dom flesta uppför denna backen men jag satsar på att klara cykla den och plocka en del placeringar. Tävlingen börjar med 3 kilometer uppförsbacke och det är väldigt lätt att köra för hårt i denna backen för den går rakt in på en smal stig in i skogen och alla vill ju ligga bra till innan skogspartiet. Nåja, det får bli som det blir men ska försöka komma top 20 iaf. Min bror lär ju komma före mig för han börjar komma i riktigt fin form.

Då var första dagen avklarad.

Då har man klarat av första dagen på utbildning. Vart en lång dag då vi började klockan 10.00 och höll på till klockan 18.30. Idag har vi avhandlat hur man kommunicerar på rätt sätt och hur man coachar utan att vara ledande. Ganska svårt och flummigt men väldigt lärorikt. Man kommer att ha väldigt stor nytta av denna utbildningen både privat och arbetsmässigt. Vi har även gått igenom vilken personlighetstyp man är och jag är tydligen extrovert men jag hade trott att jag var mer åt det introverta hållet.

Saknar att få cykla och längtar hem till mina cyklar. Har lämnat in min MTB för bakbromsen ligger som sagt på hela tiden och jag får inte rätt på den. Hoppas Håkan på Bikebrothers kan fixa den. När jag mer hem på torsdag är det cykling som gäller för resten av veckan oavsett väder tror jag. Det är ju snart dags för tävling igen.

Nu är det dags att hoppa ner under täcket.

Norge är fint.

Idag åkte jag till Norge för att imorgon fortsätta på min ledarskapsutbildning som jag går. Denna modulen har dom förlagt till Oslo vilket alltid är trevligt. Vi körde från Alvesta klockan 14.00 och var framme klockan 20.45 så det blev ett par timmar i bilen. Ganska drygt faktiskt men det är bara att härda ut. Det innebär ju med att det inte blir så mycket cykel förrän på torsdag när jag kommer hem igen till Alvesta.

När det gäller cykel så är det 2 veckor tills nästa tävling och den går i Skövde så när jag väl kommer hem kommer jag att köra stenhårt den veckan och nästa blir det mest lite lugna pass och massage innan loppet. Jag hoppas att jag och min bror kan upprepa det fina resultatet från Kolmårdsbiken. Troligtvis blir det inte så men det är målsättningen.

Nu är det dags att krypa till kojs för det är 3 långa dagar med utbildning som gäller.

Jag vill inte sluta.

Alltså, jag ville inte sluta cykla idag. Efter jobbet tog jag ut cykelcrossen och gav mig iväg. Jag körde genom Alvesta och ut på v.126 mot Moheda. Jag cyklade ända bort till golfbanan och svängde ner mot Lekaryd och vidare på en grusväg mot Hanaslövsbacken. Väl där körde jag i elljusspåret vilket är fullt tillåtet. Sen styrde jag hemåt men tog en extra runda mot Gemla så totalt fick jag ihop 3 mil. Detta tog cirka 53 minuter.

Hur var cykeln då?
Direkt märkte jag hur styv den var och hur snabbt den reagerade på svängar. Har inte rört några inställningar på sadel eller styre och det behövs verkligen inte. Jag satt hur bra som helst och det handlar bara om att vänja kroppen vid en annan sittställning. Det enda jag jag märkte av var att den tyngsta växeln var lite för lätt men det är ju en cross och inte en racer så det är helt ok.
Jag hade inte heller någon aning om vilket däckstyck jag skulle ha men det var nog ganska bra för jag fick inga genomslag och jag upplevde dom inte som stenhårda. På grusvägen var den riktigt bra och man kan svänga snabbt undan hålorna och ändå hålla en riktigt bra fart. Inne på elljusspåret så var den riktigt snabb och jag märkte inte något av dom smala däcken utan kurvtagningen var riktigt bra och den gled inte en gång.

Totalt cyklade jag 3 mil, hade en snittpuls på 156 och en maxpuls på 166. Vilken snitthastighet jag hade kommer jag inte ihåg men det var nog ganska nära 30 km/h vilket är hyfsat med tanke på att det blåste motvind, ingen rulle och att jag körde på skogsnäringen och i spåret.
Här är lite bilder från en paus:

20120503-210441.jpg

20120503-210500.jpg

20120503-210510.jpg

Nu har den äntligen kommit

Idag har jag varit och hämtat min nya fina cykelcross. Det ska bli riktigt kul att få ligga och köra grusvägar, asfalt och lite enklare skogsstigar. Tänkte jag skulle testa att köra någon crosstävling i höst när dom kommer igång. Imorgon blir det premiärtur och jag ska försöka köra minst 3 mil iaf för att känna så att allt är rätt inställt. Kommer antagligen att kännas i kroppen på fredag men det ska nog gå över. Här kommer en bild på skönheten:

20120502-205309.jpg

1 Maj

Idag på morgonen så stack jag ner till gymmet för att köra ett pass i funktionsgymmet. Totalt 10 övningar med 45-20 intervaller. Man jobbar stenhårt i 45 sekunder och vilar i 20 sekunder. Det var inte alls mycket folk så man behöver inte trängas. Jag körde två varv och sen gick jag ner och körde lite övningar för mina höfter och sen körde jag tre övningar mage. När jag var färdig åkte jag hem och fyllde på med lite vätska och kolhydrater inför eftermiddagens cykelpass.

Resten av dagen fram till cykelpasset gick åt till att hjälpa mina föräldrar med lite gräsklippning. Min pappa blev omkulldragen av deras hund och slog axeln ur led så han kan inte göra något med den på tre veckor. Lider verkligen med honom. Det går ganska snabbt att klippa för det är inte så stort.

När jag kom hem hängde jag upp cykeln i mekstället och satte på en rengjord kedja och upptäckte att bakbromsen ligger på. Antagligen är det kolvarna som inte går riktigt tillbaka eller så är det något annat men det får jag kolla upp nästa gång jag plocka isär den. Nåja, klockan tre kom bror upp och vi stack ut på en runda. Han har sagt tidigare att det skulle bli en lugn runda men det blev det icke.

Vi började köra vår vanliga runda upp till Hanaslöv men valde sen att köra på baksidan där förra årets Bros-cup gick. Dom första kilometrarna gick bra men sen var det lika lerigt som det var i Norrköping i lördags. Tydligen har folk ridit en hel del där så det var rejält söndertrampat. Det blev lite pushbike men hela baksidan var ok så kunde vi släppa på och köra på rätt hårt. Sen cyklade vi i elljusspåret vilket är tillåtet och testade en annan stig hem. Det finns så många stigar som går igenom varandra så ibland har man ingen aning om var man är. Efter att ha snurrat runt lite begav vi oss hemåt och vi hade då samlat ihop ungefär 2 mil på 1.15. I varenda backe blev det lite strid om vem som skulle komma först upp på krönet och det kändes att man hade kört ett pass på morgonen men det är ju kul att chocka kroppen lite då och då.

Imorgon ska jag hämta min nya cykel och jag ska försöka komma ut en runda på den i veckan. Sen på söndag åker jag till Norge för fortsättning på min ledarskapsutbildning och kommer hem på onsdag kväll och sen blir det hårdträning igen. Jag tror dock att det kan vara bra för kroppen att få dessa dagarna att återhämta sig och fylla upp depåerna.

Ha en underbar kväll i det fina vädret.