Kolmårdsbiken 2012

På lördag morgon så hämtade min bror upp mig klockan 06.00 och vi begav oss mot Norrköping eller rättare sagt Duvhult där tävlingen skulle vara. Det är ungefär 32 mil dit så vi hade ganska långt tid på oss att fundera på hur vi skulle lägga upp racet. Vi visste att det hade regnat en hel del så det borde vara riktigt lerigt och blött. Tempmätaren i bilen visade 8 grader så den borde ju ta sig upp mot 12 grader iaf tyckte vi. Timmarna gick och vi började närma oss Duvhult. Väl framme var det mycket folk på plats och vi cyklade upp och hämtade ut våra nummerlappar. Nu var det bara 1.30 till start och vi började mumsa i oss lite mat. När vi kände oss redo så cyklade vi upp till startfållan och väntade på att få bli insläppta och vi hade som plan att hamna längst fram och i mitten. Det lyckades vi med och vi insåg att vi hade raka spåret till första svängen som gick åt höger. När klockan var tio i elva så var det fortfarande mycket folk som stod utanför fållan och väntade på att bli avprickade. Till slut så bara släppte dom in folk och dom ropade ut att det var en minut till start. Puls 132!!!

Starten gick och vi kom iväg riktigt bra med jag först och brodern strax efter och när vi kom ut i första svängen tappade jag ett par placeringar men låg ändå topp tio. Nu var vi ute på asfalten och en lång uppförsbacke. Kollade pulsklockan och hade en puls på 166 och jag visste att jag inte skulle gå hårdare just nu. Efter 800 meter asfalt blev det grusväg som sen svängde höger. Jag blev passerad av en del och körde om en del men jag höll min egen takt. Efter ett tag hittade jag ett bakhjul att lägga mig bakom och vi körde ihop i ungefär 2 kilometer och brodern låg precis bakom. Han gick upp och förbi och jag la mig bakom och givetvis så missade jag inte en enda håla i grusvägen vilket gjorde att jag tappade lite fart men det tog jag igen i uppförsbacken. Gled upp jämnsides och han sa att han redan hade lite mjölksyrakänning så han gick in bakom mitt bakhjul och la sig på rulle. Efter ett tag när jag tittade bakåt så var han borta och jag blev lite orolig att något hade hänt men jag såg honom lite längre bak och tänkte att han kommer nog ikapp så jag ångade på. Kollade pulsklockan och låg stadigt på mina 170.

När grusvägen tog slut svängde den in i skogen och nu var det dags för årets lerfest. Vi körde i traktorspår som på vissa ställe var fulla med vatten och lera. Vi låg ganska tätt så när första man fastnade i leran och flög över styret och fick cykeln i ryggen så blev det tokstopp och vi fick alla hoppa av. Jag frågade om han var ok och det var han om än förvånad. Kom upp på cykeln och plöjde vidare. Redan nu var jag ordentligt blöt om fötterna och leran guckade igen bromsarna. Matade igenom alla växlar och bromsade till så leran flög av. Tack gode gud för mina Nobby Nic däck som rensar bort leran ruskigt fort. Vid nästa lerhål ville jag verkligen inte hoppa av så jag satsade allt jag hade och körde i mitten när alla andra gick vid sidan. Insåg snabbt att det var djupt men med fast mark under vattnet så jag plockade nog tio placeringar bara på det hålet.

Så här fortsatte det i drygt en mil med lera och surhål. När vi kom ute på en lite grusväg visste jag sen förra året att det skulle komma en grym uppförsbacke så jag växlade ner och matade på. Totalt i backen tappade jag kanske en placering och pulsen visade runt 176 så det var ganska nära min maxpuls. Började inse att jag skulle vara tvungen att hushålla lite med kraften så i varenda utförslöpa så vilade jag benen och såg till att ha fartställning. Jag hade ingen framför mig och när jag tittade bakom mig så var det tomt. Efter ett tag kom vi ner till sjön där vi förra året hade haft det tufft bland stenar och rötter och då hade det varit hyfsat torrt. Kom ikapp en tjej som hade startat i gruppen innan oss och hon hade stora problem i leran så jag körde om henne när hon hoppade av. Vid det här laget var det en del kö bakom men jag fick en bra lucka och efter sjön var det utför på en stig som inte var bredare än 20 cm. Här såg jag min chans att komma ifrån så jag släppte bromsarna och lär cykeln flyga fram över stenar och rötter och det lyckades. Nu var jag verkligen själv vilket inte är så bra för man får slita rätt hårt. Började känna igen mig och visste nu att det var nära att gå ut på loop 2. Jag hade tryck i mig koffeingel varje mil och jag hade nu 2 gel kvar till sista loopen som var en mil.

När jag gick ut på loop 2 kom ledaren i elitklassen farande och gick ut på sin sista loop. Han formligen flög förbi mig och jag imponerades över vilket tryck han hade i sina ben. Har man inte cyklat själv så vet man inte vad det krävs men killarna i elitklassen är så sjukt duktiga. Nåja, varvningen gick bra och jag stannade inte i depån för att att dricka utan trampade vidare upp mot den förhatliga uppförsbacken. Nu började krampkänningen komma i vaderna och jag drack och drack i hela uppförsbacken. Gick ner på minsta klingan fram och matade på innan vi kom in i skogen dör det var utför. Nu var jag ganska matt i armarna så jag lät bara cykeln gå och höll balansen. Sög i mig min näst sista gel när jag kom ut på grusvägen vilket var samma grusväg som på loop 1. Matade på och nu hade jag verkligen känning av krampen i vaderna och som tur var det utför så jag ställde mig upp och lyckades stretcha vaderna i farten. Efter ett tag svängde man in i skogen över ett kalhygge. Här var det riktigt lerigt och massa stenar och rötter så det gick inte fort men jag lyckade hålla mig på cykeln iaf. Nu var det 6 km kvar så jag stoppade i mig den sista gelen och drack både vatten och sportdryck. Fortfarande var jag helt solo i spåret och jag såg ryggen på 3 cyklister längre fram. Jag tryckte på och kämpade för att komma ikapp och jag hann upp han som låg sist i den gruppen. Placerade mig bakom och samlade kraft och gjorde ett ryck när han körde fast i leran.

Jag tog den vänstra sidan och drog på och vips så balanserade jag på framhjulet när det sög fast i leran som hade fått ett spa att bli avundsjuka. Jag lyckades dock få ner cykeln och ramlade inte men fick hoppa av och gå en bit. Leran gick upp till halva underbenet så man var ju inte direkt torr. Mina benvärmare satt nu under knäna så jag passade på att dra upp dom över låren igen. När jag gick där kände jag att krampen började komma i låren och jag började bli orolig att jag inte skulle kunna köra på. Jag tog en minut att stretcha framsidan och sen upp igen. Insåg snabbt att om jag behövde gå igen skulle jag krampa totalt så nu var det bara att trampa på. Konstigt nog fick jag inte kramp när jag trampade och i nästa uppförsbacke vägrade jag att hoppa av utan trampade på väldigt, väldigt lätta växlar och det gick vägen. Nu visade trippmätaren 3.2 mil och jag var 3 kilometer från mål.

Hela racet hade jag bara väntat på att min bror skulle dyka upp bakom men han hade fått problem i spåret tidigt i loppet skulle det visa sig. Jag misstänkte att jag låg i mitten i vår klass och det var helt ok tyckte jag. Sista kilometerna var det ganska lättåkta och när jag kom ner i en kurva insåg jag att jag hade 200 meter till jag var i mål. Det var en lättnad att veta att det äntligen var målgång för krampen i låren började komma ordentligt. Svängde upp på upploppet och trampade i mål på tiden 2:14:51 och det var 5 min snabbare än förra året trots att det var grymt mycket tyngre i år. När jag gått i mål så kom segraren i elitklassen in på upploppet. Han hade alltså kört 2 mil på samma tid som jag hade kört 1 mil på. Helt fantastiskt.

Jag klämde i mig lite bulle och vatten och inväntade brodern. Det tog en lite stund sen kom han ångande mot mål. Vi pratade lite och gick sen ner och tvättade av våra cyklar och började packa ihop för att köra till Alvesta. Innan vi körde så kollade vi resultattavlan och det visade sig att jag faktiskt kom 10 i vår klass vilket jag är grymt nöjd med. Detta hade jag aldrig trott men jag har dock haft det som mål och att man gör detta på den tuffaste och första tävlingen är otroligt kul. Man är ju dock 43 år och en glad motionär.

När jag tänker efter är det ett par punkter som jag måste bli bättre på och det är att äta bra mycket tidigare och dricka mer vätska dagarna innan racet för det har jag slarvat lite med vilket gav kramp i slutet. När jag tittar på min pulskurva så ligger jag i snitt på dessa 3.5 mil 165 BPM och en topp på 185 BPM. Lägsta puls var 150 BPM. Eftersom det var så backigt så på dom andra tävlingarna vet jag att jag kan hålla detta tempo hela tiden då dom är mycket flackare och mer grusväg. Annars var det i min mening ett perfekt disponerat lopp med ett högt tempo rakt igenom och jag hade nog inte kunnat kört på ett annat sätt. Nu är det tävling igen den 19 maj i Skövde så det är bara att ligga i med träningen och bli bättre på förberedelserna så kan denna säsongen bli riktigt kul.

Imorgon är det raceday.

Igår och idag har jag fyllt kroppen med en del kolhydrater och vätskan upp inget morgondagen. Jag har kollat över cykeln och kollat att den är i bra trim och packat ner allt jag ska ha med mig. Det blir 4 koffeingel och en flaska sportdryck och 1,5 liter vatten i kamelpuckeln. Jag har även plockat med mig lite bars och annat som ska ätas efter loppet.
Min lillebror kommer och hämtar upp mig vid sex på morgonen och sen åker vi mot Norrköping och vi är nog framme vid 09.30 så det blir hyfsat med tid innan starten klockan 11.00.

Förra året körde jag denna sträcka på 2.20 ungefär och målet detta året är att slå men tiden iaf men det kommer att vara grymt blöt och lerigt så om jag klarar det är en annan sak.
Igår körde jag lite intervaller på spinningcykel och körde 15 min nervarvning. Jag har ruskigt svårt att bara sitta och trampa med lite motstånd för jag vill ju ta i men igår gick det faktiskt bra. Ikväll fick jag massage av låren och det kändes väldigt skönt. Hade inga direkta knutor och bara lite ömma fästen.

Nu ska jag slappa lite och sen blir det till att tagga till. Imorgon kommer det en racereport så fort jag kommer hem och bilder.

En hård dag

Igår var jag ute en runda med cykeln. Det blev som vanligt en runda här i Alvesta. Vi har ju hittat en del nya stigar runt Hanaslöv så igår körde vi dom och hittade ett par till. Trots att jag bott här i många år hade jag ett tag inte en aning om var vi var överhuvudtaget. Hade ingen bra känsla i benen igår. Hängde inte alls med min bror och pustade och fräste som en dåre. Antingen hade jag bara en dålig dag eller så har jag en förkylning i kroppen. Detta är ju inte helt optimalt för nästa helg är det tävling i Norrköping. Jag hade ju planer på att förbättra mitt resultat från förra året men det ger sig i veckan.

Idag har jag varit iväg med brandkåren och gjort vårens varma och kalla rökdykarövning. Den kalla innebar att dom fyllde övningshuset med discorök och sen gick vi in och sökte av villan. Dom har placerat dockor som vägde mellan 90-110 kg och dom skulle vi hitta och dra ut. När man släppta ut ett par har man rätt så bra puls. Förra året mätte jag en och hade i snitt 168 i puls.
Den varma var en belastningsövning vilket innebär att vi ska ta ut oss så mycket vi kan. Först fick vi bryta upp dörren och sen in i värmen. Därefter skulle vi såga itu en stock, dra en släde 20 meter och sen stapla pallar från ett rum till ett annat.
Sen skulle vi upp för en trappa och söka av och dom hade placerat ut dockor som skulle livräddas. Jag var hyfsat trött efter den rundan och det var skönt att komma ut. Efter ett sånt pass känner man sig sjuk och febrig men när man fått dricka och gjort av med den överskottsvärmen så börjar man bli människa igen.

Nu blir det soffan och imorgon blir det Göteborg för min del med jobbet.

Min cykelcross fanns inte.

Idag ringde dom från cykelbutiken där jag har beställt min nya cykel och meddelande att den fanns inte. När jag beställde min så fanns det en i lager men tydligen har någon annan beställt samtidigt och lyckat få den istället för mig. Nu var Merida så pass schyssta att dom erbjöd mig en modell bättre så jag åkte in till Bikebrothers och pratade med Håkan om det. Han kunde dock inte hjälpa mig i valet så efter mycket velande och vägande bestämde jag mig för Meridan och inte en Focus som han hade hemma.

Fördelen är att jag får en cykel med Ultegrakomponenter och en kolfibergaffel vilket innebär att cykel är mycket lättare än den jag hade tänkt köpa. Enda nackdelen är att det inte är skivbromsar men det får jag leva med. Han beställde den idag så den ska komma nästa vecka vilket passar perfekt eftersom jag fyller år då så det får bli min födelsedagspresent till mig själv.

Här är en bild på den jag beställt.

 

 

Idag snöar det.

Dock var det ett underbart väder igår. Jag och brodern stack ut på en hyfsat lång runda i Alvesta och lyckades hitta en massa nya stigar som man inte ser på sommaren då dom växer igen helt och hållet. Totalt fick vi nog ihop runt 2 mil och vi var ganska möra i benen efter detta. Riktigt kul var det iaf.

Vinterns benträning och cykling har verkligen gett resultat. Detta märker jag framför allt i backarna där jag kan trycka på mer än innan och ändå inte dra på mig någon vidare mjölksyra. Testa även att stå upp och sprätta iväg och det var inga som helst problem. Känns riktigt gott inför säsongen.

Idag skulle jag tävlat i klubbens cup men med tanke på att det haglar och snöar just nu så hoppar jag över det helt och hållet. Blir ett pass på gymet istället.

Hoppas verkligen att jag får min CX cykel denna veckan.

Det ser ut att bli regn

imorgon så frågan är om man ska tävla i regn och 5 grader varmt. Jo jag vet att det är lite löjligt men jag har en hård söndag med varm och kall rökdykning så jag vill verkligen inte dra på mig en förkylning.
Blir nog att jag sparar mig lite och satsar på Kolmårdsbiken den 28 april.
idag ser det ut att bli fint väder så det blir en runda i eftermiddag med brorsan. Får se om vi kan kräma ur det mesta ur kroppen idag.

Vädret

Har ju inte varit så bra den sista tiden och jag har haft jouren på brandkåren hela veckan så någon cykling har det inte blivit förrän idag.
Jag och mina bror stack ute på en runda runt ett tiden och det blev vår ordinarie runda för första gången i år. Den var helt ok i underlag även om det fanns ställe där det var ganska lerigt och vi fick bära cyklarna lite. Idag hände inga missöde som förra gången så det blev 2 mil i skogen vilket var helt ok. Jag brukar inte vilja ta ut mig när jag har jouren. En gång gjorde jag det och givetvis fick vi ett larm om brand i villa så text vi bara att in och rökdyka. Efter en runda inne i värmen var jag helt färdig så dom fick trycka i mig bars så det vill jag inte göra om.

Imorgon blir det cykling och sen på tisdag är det tävling med klubben utanför Växjö. Vi har en cup som löper över hela sommaren och jag har tänkt att köra alla loppen men mest bara som träning då dom som brukar vara med är väldigt bra och en gubbe som jag har inte en chans mot dom yngre.

Jag hoppas jag får min CX denna veckan så man kan ut och köra lite landsväg och ta ut sig rejält.

Nu blir det lite mat och sen lite slöa i soffan.

Nu jävlar ska det cyklas.

Idag har jag beställt en cykelcross. Det blev en Merida CX4. Jag har lagt upp en bild tidigare på den så nu är det bara till att vänta på att den ska komma hem. Kommer att ha den att pendla till jobbet men även köra lite skog och troligtvis köra lite cykelcross tävlingar på den. Det går ju en i Värnamo i slutet på sommaren.

20120404-203325.jpg

Har även fixat en remotelock till bakdämparen vilket innebär att jag kan öppna och stänga den från styret och slipper hålla på och fippla med den när det blir stökig terräng. Håkan på Bikebrothers har lovat att sätta ditt den.

Fick även ett par Pearl Izumi handskar som jag ska ha i sommar eftersom jag slarvade bort mina gamla på sista tävlingen. Beställde även en ny kedja och lite olja till kedjan så nu behöver jag verkligen inte köpa mer i cykelväg på väldigt länge. Hoppas jag iaf. 🙂

20120404-203445.jpg